Valet av namn speglar föräldrarnas drömmar

Du är vad du heter

 

Publicerad 2011-10-04 09:54 Emma Lofors

 

Att välja namn till sitt nyfödda barn är en stor sak för föräldrar. Ska han heta som morfarsfar? Som älsklingsförfattaren? Ska namnet vara vanligt eller ovanligt? Gammalt eller nyskapande?

 

De flesta föräldrar väger in många olika aspekter när de ska välja namn till sitt barn, visar den forskning som Emilia Aldrin har gjort. Hon disputerade på sin avhandling "Namnval som social handling" i våras. Föräldrar i dag är ofta ganska medvetna om vad det namn som de valt associerar till, vilken bild de tycker att det ger av barnet och hur det positionerar barnet i ett socialt sammanhang, säger hon.

 

-Att välja namn är att välja hur man vill att barnet ska uppfattas och vilken framtid man tänker sig för barnet.

Namnet ska gärna vara lagom vanligt eller lagom ovanligt, vilket säger mycket om den individualistiska tid vi lever i nu. På så sätt är namnvalet viktigare i dag än för hundra år sedan. Då spelade traditioner och släktmönster in mycket mer.

 

Annons:

 

Avhandlingen bygger på en enkätbland 621 nyblivna föräldrar, samt ett tjugotal djup intervjuer med andra nyblivna föräldrar, samtliga boende i Göteborg. Studien visar att de som är mest konservativa i sina namnval är högutbildade, äldre föräldrar som bor i villa. De väljer oftast namn som finns i släkten, eller namn som är väletablerade och traditionellt svenska. Erik, Gustav, David, Nils, Sofia och Anna är några av de namnen.

 

-Namnen stämmer oftast överens med de värderingar föräldrarna har. Genom att välja sådana namn positionerar sig föräldrarna som traditionella och måna om att föra vidare traditioner i släkten, de är orienterade mot det vanliga och därmed måna om att barnet inte ska sticka ut i mängden. De tar avstånd från nyskapande och trendighet, säger Emilia Aldrin.

 

Bland yngre lågutbildade föräldrar som bor i lägenhet är de nya, moderna, mer kreativa namnen mer populära namnval till barnen. Det är namn som Neo, Nova, Nicole, Elda, Vilda, Liamoch Kevin.

 

-Bland yngre föräldrar är man oftast mycket mer benägen att plocka in inspiration från andra kulturer och att ge barnen mer originella namn. För en del handlar det om självförverkligande, att man vill att barnets ska bli unikt med sitt namn och ihågkommen i till exempel jobbsammanhang, säger Emilia Aldrin.

 

Gunnar, Rut, Folke, Harry och Inger. Associerar du namnen med en äldre person? Javisst, men nu börjar de även bli vanligare bland de nyfödda barnen. Och det stämmer prejcis med den cykel om tre generationer som namnen brukar återkomma i.

 

-Det brukar gå ungefär 80-100 år innan ett namn blir populärt igen. Föräldrar vill ogärna ge sina barn namn ur den egna generationen. Dessa namn har ju de egna kompisarna. Och namn från generationer innan upplever man som mossiga och tråkiga, det är namn som föräldrarna bär och dem vill man gärna ta avstånd infrån.

-Men går man tillbaka ytterligare en generation upplevs namnen somexotiska och intressanta. Vi har redan sett att en del av 40-talsnamnen så sakteliga börjar komma. Namn som Birgitta, Bertil,Margareta, Kerstin och Bengt, säger Emilia Aldrin.

 

Oftast är det de högutbildade cityföräldrarna som är först när de gäller att välja "nya" äldre namn från tidigare generationer.

 

-De vill gärna kombinera det som är traditionellt med det somär originellt. Då vågar välja ovanliga, gamla namn och bidrar därför till att utveckla namnmodet när det gäller äldre namn.

 

Det finns också en skillnad mellan könen, visar studien. Föräldrar, till pojkar väljer oftare namn som fungerar internationellt och namn som finns i släkten. Flicknamnen väljs i allt högre grad för att de är estetiskt tilltalande och välklingande.

 

-Det är inte säkert att alla föräldrar tänker medvetet på detta, men ur ett genuspersperspektiv är motsättningen mellan könen stor. Väljer man mer internationella namn till pojkarna för att man tror att de ska ha en internationell karriär? Familjenamn för att de traditionellt sett ska föra släkten vidare? Och vackra namn till flickorna för att de ska var behagliga och söta? Det är något att fundera på, säger Emilia Aldrin.

 

Studien visar också att det framför allt är mammorna som tar det slutgiltiga beslutet om vad barnet ska heta.

 

-När man frågar föräldrarna vem som varit mest aktiv i namnvalet säger båda att de har varit lika aktiva, de har sökt på internet och diskuterat. Men när beslutet väl tas har det visat sig att mammorna ganska medvetet och strategiskt har drivit igenom sin vilja. Kanske kan det bero pä att hemmet och barnen traditionellt varit mammans område, men kanske också på att mamman oftast varit varit föräldraledig i slutet av graviditeten och har hunnit tänka mer på namn, säger Emila Aldrin.