XIV. Dö votükam nomema konömik.

§ 30. Votükams, mögädo zesüdiks nomema at ponotükons medü dalebüds patik.

 

So pelonöl tö Bad-Godesberg,

tü d. 1id prilul yela: 1934.

Cifal Volapükanefa:

Prof. Dr. Albert SLEUMER.

 


Se Volapükagased pro Nedänapükans 1935, Nüm: 1, Pads: 1-5.

 

Senätan: ‚Oskar Kausch

Pas bü brefüp nun ärivon obis, das söl: ‚Oskar Kausch, kel nog ün 1931 e 1932 ko nitedäl gretik äfredom dö dönulifikam Vpa e dö pub gaseda obsik, ya ideadom tü 1932 dekul 16 in bäldot gretik lifayelas 84.


Söl: ‚O. Kausch pimotom tü 1848 mayul 13 in ‚Zeipau, Kreis Sagan (Jlesän). Äbinom potasekretan in ‚Dresden (Saxän), ven äprimom ad bejäfön Vpi. Us ün 1906 päpromuvom ad potasekretan löpik. Pos pänsionam oka älomädükom oki in ‚Reisicht, Kreis Goldberg-Hainau (Jlesän), kö äjuitom takädi sio meritiki jü deadam oka.


‚Kausch labom in Vpavol benorepüti vemo gretiki. Ai evobom leziliko pro demäds Vpa, ed ai elaidälom ad jelodön Vpi di ‚Schleyer ta valemapükasits votik, bevü kels el ‚Esperanto.


Ädagetom ün febul yela: 1887 de ‚Schleyer diplomi „vpa-tidela“, ün prilul yela ot uti „spodela vpa“, ün gustul yela: 1888 uti „löpitidela“, ed ün mayul yela: 1889 uti „plofeda“. Tü 1898 febul ‚Schleyer älegivom ome demü meritabs omik tefü Vp. Volapükaköni smalik, e tü 1900 yanul 12 äcälom omi ad senätan ä kadämal Vpa.


Ün gustul yela: 1896 ‚Kausch ävedom liman spodöl Vpakluba valemik Nedänik, ed ün dekul yela ot älüyumom ad Vpaklub valemik di ‚Konstanz.


Pluna ‚Kausch espikädom in ‚Dresden, bevü votikos, samo tü 1903 novul 7 dinädü yeged dö el ‚Esperanto in bal gasedas di ‚Berliin. Yegeds mödik de om dö Vp. epubons in gasedes difik. El „Volapükabled lezenodik“ gretik elasumon de om yegedis ömik, äs: „Kapit neveladas dö dinäds vpa“, „Stäms vödeutik in Volapük“, „Lägleipams ta Volapük“, . . .


Penädils ömik pädabükons fa om. Mödikünis atas äbükom me namabükapedöm oka, ed ägebidükom tä suäms pülik bukilis at. Somo äpubons de om bevü votiks: „Rosäfs foetik ela Saphir“, toumils 3, „El buk kanidas ela Heine“, toumils 2, „Kanids ela Mirza-Jafi“, „Cid ela Herder“, „Leben und Lieben der Frauen von Chemisson“, „Konlead kanidas klerik“, „Cinän e Cinänans ela Tscheng-ki-Tong“, „Lekoned ziporüta ela Saphir“, „Jenabuk romik“, „Die Literatur der Weltsprache“, „Lised Volapükanas tala“. Lebuk lätik at ninädon ladetis 2800 Volapükanas.


Soäsä klülädos se löpikos, Vpamuf eperon dub deadam oma komipani lezilik ä nenfeniki. Nem omik ai olabon stimapladi in jenav Volapüka.

 

REDAK.

 


Se Volapükagased pro Nedänapükans 1935, Nüm: 1, Pad: 6.

 

Kadäm Volapüka (VpN 1935:1)

<Volapükagased pro Nedänapükans

 

Redak edunon vestigi tefü limans valik kadäma Vpa, kels nog älifoms tü 1900 I. 1, e kels picälodoms pos dät at. De limans 60 at fümo te kadämans 7 nu nog lifoms. Dö kadämans 18 redak äsevon ud ägeton nuni, das ya ideadoms, dö 2, das iseditoms de kadäm Vpa, e dö 14, das no äsevoy, kis ivedoms. Dö kadämans 19 retik redak jünu no nog egeton nuni anik.


Ma sek vestiga at kadäm Vpa nu binädon me kadämans sököl:

1900, II, 12 ‚Prof. Dr. Karl Ludwig in ‚Linz an der Donau (Lösterän).

1900, III, 27 ‚J. G. M. Reynders, Sr. in ‚Den Haag (Nedän).

1900, III, 27 ‚A. A. Moll van Santbergen in ‚Den Haag (Nedän).

1900, IV, 10 ‚Stefan Basilescu in ‚Comuna Talpasi (Rumän).

1901, VI, 5 ‚Dr Arie De Jong in ‚Zeist (Nedän), 1934, X, I kadämal Vpa.

1902, I. 20 ‚Prof. Dr. Albert Sleumer in ‚Bad-Godesberg am Rhein (Deutän), 1910, XII, 3 kadämal Vpa, 1912, VIII, 16 cifal Vpanefa ä dilekan kadäma Vpa.

1929, IX, 1 ‚Jakob Sprenger in ‚Gams (Jveizän).

 

 

Se Volapükagased pro Nedänapükans 1935, Nüm: 1, Pads: 6-7.

 

Nuns (VpN 1935:1)

<Volapükagased pro Nedänapükans

 

  • Me db. 1934, X, 1, nm: 5 cifal: ‚Prof. Dr. Albert Sleumer elegivom söle: ‚Dr. Arie De Jong in ‚Zeist (Nedän) demü meritabs omik, kelis eduinom me vobs nenfenik gönü dönulifükam Vpa stimadiplomi kadämala Volapüka.
  • Evedom liman Vpakluba valemik Nedänik:

söl: ‚A. N. De Jong in ‚Zeist (Nedän), ‚Verlengde Slotlaan 157.

  • Eseditom de Vpaklub valemik Nedänik:

söl: ‚Dr. J. Doorenbos in ‚Scheveningen (Nedän).

  • Bü dels anik cifal esedom limanes kadäma Vpa disinis statudas e nomema konömik nulikas kadäma Vpa.
  • Kanons pasivön de söl: ‚Dr. Arie De Jong in ‚Zeist (Nedän), ‚Verlengde Slotlaan 157. Potakal: 107174:
Gramat Volapüka fa ‚Dr. Arie De Jong................................... fl. Ned. 2,25
‚Wörterubuch der Weltsprache fa otan.................................. ,, ,, 9,75
‚Leerboek der Wereldtaal fa otan......................................... ,, ,, 1,00
‚Lehrbuch der Weltsprache fa ‚Johann Schmidt.................... ,, ,, 0,80
Statuds e nomem konömik Vpakluba val. Ned....................... ,, ,, 0,25
Yelod: 1935 Vpagaseda pro Nedänapükans .......................... ,, ,, 2,00
Yelods büik gaseda at    
pro no-limans feda a yelod.............................................. ,, ,, 1,50
pro limans feda a yelod.................................................. ,, ,, 1,00
Hüm Vpa (vödem teik) a samäd 1........................................ ,, ,, 0,05
a samäds 10................................................................ ,, ,, 0,25
a samäds 50................................................................. ,, ,, 1,00
Vpamäks a samäds 100...................................................... ,, ,, 0,50
  • Kanons pasivön de söl: ‚J. G. M. Reynders, Sr. in ‚Den Haag (Nedän), ‚Goudsbloemlaan: 120. Potakal 199061:
‚Statuten en Huish. Regl. der Alg. Ned. Wereldtaalvereeniging ....... fl. Ned. 0,25
Statuds e nomem konömik Vpakluba val. Ned................................ ,, ,, 0,25
  • Kanons pasivön pö söl: ‚Johann Schmidt in ‚Weiszkirchen am Taunus (Deutän), ‚Bahnhofstrasze 20:
‚Lehrbuch der Weltsprache fa ‚Johann Schmidt
a samäd 1 .......................................................................... ,, ,, 1,20
a samäds 3 ........................................................................ ,, ,, 3,30
a samäds 5 ........................................................................ ,, ,, 5,10
  • Soäsä reidan küpälik it sio eküpon, nüm bagafa dba, kel su pad: 39 yeloda büik in nun balid pemänioton, binon pökik. Nüm at muton binön: 33 no: 34.

 


Se Volapükagased pro Nedänapükans 1935, Nüm: 1, Pads: 7-8.